Và al contegnud

fu

De Wiktionary

Agetiv

fu m (pl: fu)

  1. quondam (NOL), fu (NOL)

sing: IPA: /fu/

pl: IPA: /fu/

la gh'è nò l'etimologia; se te voeulet, tàcheghela


Vos verbal

fu

  1. Vos del verb essere, moeud indicativ, temp passad storich, 3^ persona singolar
►varda essere_(conjugazzion-it-)