Apendice:Verb iregolar in lombard
| Questa pagina del Wikizzionari chì l'è scrivuda in lombard, con la Noeuva Ortografia Lombarda |
Verb con tante forme iregolar
[modifega]Verbi regolar principai
[modifega]Asca i verb ausiliari, l’esist ona picola serie de verb che presenten tant forme iregolar. A fà, andà, dà, stà, trà, savé, volé, podé, dì, dové (scrivud scià in dialet milanes ma quell che l’è dii scià l’è valid per tut i dialet)[1].
A’ndàgh adree ai conligament chì de sota podarii trovà i coniugazzion di verbi iregolar pusse important:
► coniugazzion de "fà"
► coniugazzion de "andà"
► coniugazzion de "dà"
► coniugazzion de "trà"
► coniugazzion de "stà"
► coniugazzion de "savé"
► coniugazzion de "podé"
► coniugazzion de "dì"
► coniugazzion de "dové"
L’è de notà che amalastant la soa iregolarità de lor, la manera de coniugà "fà", "trà", "dà", "stà" la sia compagna.
Note
[modifega]Verb con terminazzion in -ù e in -oeu
[modifega]A inn poeu de vesser sagnalade do serie de verbi regolar che poden però vesser considerad come regolar con di furbarie piscinine, a inn:
- Verb con terminazzion in -ù (prodù, tradù, dedù...:; i poden vesser considerad regolar (via che i sò participi passad in d’un quai dialet e oviament el so infinid, varda el paragraf che 'l ven) a sgiontàgh ona "s" o ben a inn conjugad compagn se ‘l sò infinid el fudess produser, traduser, o ‘na "c" per la formazzion di participi passad in di dialet indove l’è regolar (per esempi el dialet milanes indove che ‘l participi passad de prodù l’è producid).
- Verb con terminazzion in -oeu (toeu, distoeu...): i poden vesser considerad regolar (via che i sò participi passad in d’un quai dialet e oviament el so infinid, varda el paragraf che 'l ven) a sgiontàgh ‘na "v" (o ona "g" a seconda del dialet) o ben a inn conjugad compagn se ‘l sò infinid el fudess toeuver, distoeuver...
Verb con terminazzion in -egnì/-egn
[modifega]I verb con quella terminazzion chì, asca la possibil iregolarità in del participi passad (varda i paragraf chì de sota), in diversi dialet presenten ona iregolarità piscina in di vos del (present indicativ) senza desinenza o ben domà la 3^ singolar in lombard ocidental e la 3^ singolar, la 1^ e la 3^ plural in lombard oriental. Quella iregolarità chì l'è el finì con -n inveci che con -gn.
Per esempi:
in dialet milanes: verb "tegnì"
Present indicativ: mi tegni; ti te tegnet, lu el ten, num tegnom, vialter tegnii, lor (i) tegnen.
in dialet bergamasch: verb "tegn"
Present indicativ: mi tegne; ti te tegnet, lu el ten, noter am ten, voter tegnii, lor ten.
poeu per i regole del pronuncia in dialet bergamasch la "n" final deperlee la se pronuncia minga.
Iregolarità per apofonia
[modifega]On'altra iregolarità prevedibil l’è l'apofonia, a bon cunt l’è la trasformazzion de "o" in "oeu" in lombard ocidental o "u" in "oeu" in lombard oriental per quaivoeuna di forma verbai. Chichinscì a l’è mostrad domà l’esempi del verb "volè" in dialet milanes , siben che l’apofonia la ghe sia in tanti verb de do sillabe che gh’hann ‘na "o" in la penultima sillaba minga ligada a consonant (prima de consonant "v", "r"/"l", "g", "j" o "d") compagn de "trovà", "mojà", "drovà" eccetera...
| Indicativ present | Indicativ imperfet | Indicativ futur | Consgiuntiv present | Consgiuntiv imperfet | Condizzional | Imperativ present | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MI | voeuli | volevi | volaroo | voeula | volessi | volaria/volariss/volarissi | - |
| Ti te | voeulet | volevet | volaree(t) | voeulet | volesset | volariet/volarisset | voeur! |
| Lù el /lee la | voeul | voleva | volarà | voeula | voless | volaria/volariss | voeula! |
| Nun | voeulom | volevom | volarèm | voeulom | volessom | volariom/volarissom | volèm! |
| Vialter | volii | volevov | volarii | volii | volèssov | volariov/volarissov | volee! |
| Lor (i) | voeulen | voleven | volarànn | voeulen | volèssen | volarien/volarissen | voeulen! |
| infinid | gerondi | participi |
|---|---|---|
| volé | volend(o) | volud |
L’esist on’altra forma de apofonia, a specc rispet a quella de prima, l’è quella de la trasformazzion de la "oeu" in "o" in lombard ocidental o "oeu" in "u" in lombard oriental per i verbi de la terza coniugazzion compagn de "moeuver", "scoeuder", "noeuser", e “toeu” ch’hèm did sgiamò ch’a se coniuga compagn se ‘l fudess "toeuver"....
| Indicativ present | Indicativ imperfet | Indicativ futur | Consgiuntiv present | Consgiuntiv imperfet | Condizzional | Imperativ present | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mi | moeuvi | movevi | movaroo | moeuva | movessi | movaria /movarissi | - |
| Ti te | moeuvet | movevet | movaree(t) | moeuvet | movesset | movariet / movarisset | moeuv! |
| Lù el /lee la | moeuv | moveva | movarà | moeuva | movess | movaria/movariss | moeuva! |
| Nun | moeuvom | movevom | movarèm | moeuvom | movessom | movariom/movarissom | movèm! |
| Vialter | movii | movevov | movarii | movii/moeuvov | movessov | movariov/movarissov | movì! |
| Lor (i) | moeuven | moveven | movarann | moeuven | movessen | movarien/movarissen | moeuven! |
| infinid | gerondi | participi |
|---|---|---|
| moeuver | movend(o) | movud |
I apofonie a inn diferente infra el lombard ocidental e quell oriental (che ‘n so esempi rapresentativ l’è ‘l dialet muilanes) e il lombard oriental desgià che i conjugazzion di verb in lombard oriental inn diverse, de tucce i manere el so cologament l’è facil de capì, in su l’esempi del diale milanes apena fad vedè.
Verb iregolar domà in del participi passad
[modifega]Tanti verb a inn regolar in tute i so forme foeura che ‘l participi passad. I iregolartà in del participi passad a inn pussee comune in del dialet milanes risòpet ai alter dialet, inveci i dialet dialet lombard orientai ghe n’hann denter de men de iregolartà in di participi passad. I verbi regolar in di participi passad i poden vesser tirad arent a fa su di grup di verb con di iregolartà compagne, ben a podom notà che i participi passad iregolar, gh’habien ona regola in la soa iregolartà de lor. Chi de sota a gh’è la lista de quajvun di verbi regolar separad in grup. La sudivision in gruppi a segonda de la terminazzion la po ajutà a intuì per analogia comè che on participi passad d’on verb minga elencad in di tabele chì de sota l’è facil che ‘l sia.
Terminazzion in -ader
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ader → -as (IPA: /az/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| evadere | - | evas | MI- | |
| dissuader | - | dissuas | MI- | |
| invader | - | invas | MI- | |
| persuader | - | persuas | MI- | |
Terminazzion in -arsger
[modifega]A inn regolar in ’sti dialet chì:
A inn inregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla sgeneral (MI- ): -arsger → -ars (IPA: /ars/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma inregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| sparsger | - | spars | MI- |
Terminazzion in -arì /-arè
[modifega]Terminazzion in -parì / -parè
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -arì /arè→ -ars (IPA: /ars/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| parì / parè | parud | pars | MI- | |
| descomparì | descomparid | descompars | MI- | |
| comparì | comparid | compars | MI- | |
| valì / valè | valud | vals | MI- |
Terminazzion in -$arì con $ ≠ p
[modifega]A inn regolar
Terminazzion in -eder
[modifega]De do sillabe sole
[modifega]Senza ona regola ciara
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| ceder zeder |
cedud zedud |
cess zess |
MI- | |
| leder | - | les | MI- |
De pussee che do sillabe
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -eder → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| suceder | sucedud | sucess | MI- |
Terminazzion in -esger /-eger / -ensger, -enger o -iger
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla frequenta (MI- ): -eger / enger / -iger → -et (IPA: /ɛt/ - MI- ) despess de fianch de la forma regolar
Ocio: Nanca in dialet milanes questi verb chì i gh’hann semper di forme iregolar; per esempi lensger → lensgiud (ma non let)
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| coresger | coresgiud | coret | MI- | |
| dirisger | dirisgiud | diret | MI- | |
| esiger | esat | MI- | ||
| lensger | lensgiud | MI- | ||
| protesger | protesgiud | protet | MI- | |
| strensger | strensgiud | stret strecc |
MI- MI-(arc.)(p.) | |
| tensger | tensgiud | tint tenc |
MI- BG+ |
Terminazzion in -ender
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla frequenta (MI- ): -ender → -es (IPA: /ez/ - MI- ) di volte de fianch de la forma regolar, de rar domà regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| difender | difendud | difes | MI- | |
| dipender | dipendud | dipes | MI- | |
| render | res | MI- | ||
| ofender | - | ofes | MI- | |
| pretender | pretendud | pretes | MI- | |
| condiscender | - | condisces | MI- | |
| discender | - | disces | MI- | |
| comprender | comprendud | compres | MI- | |
| imprender | imprendud | - | MI- | |
| intender | intendud | intes | MI- | |
| spender | spendud | spes | MI- | |
| stender | stendud | stes | MI- | |
| sospender | sospendud | sospes | MI- | |
| tender | tendud | tes | MI- | |
| vender | vendud | - | MI- |
Terminazzion in -ersger o erder
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -erder / erger → -ers (IPA: /ɛrs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| disperder | disperdud | dispers | MI- | |
| perder | perdud | pers | MI- | |
| emersger | emersgiud | emers | MI- | |
| somersger | somersgiud | somers | MI- |
Terminazzion in -erter
[modifega]A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-(arc.)
Regolla general (MI- ): -erter → -ers (IPA: /ɛrs/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| inverter | invertud | invers | MI-(arc.) | |
| roverter | rovertud | rovers | MI-(arc.) |
Terminazzion in -e$$ì con $ consonante
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -e$$ì → -e$$ud (IPA: /ɛ$$y:/ - MI- ) di volte de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| svegnì | - | svegnud | MI- | |
| tegnì | - | tegnud | MI- | |
| vegnì | - | vegnud | MI- | |
| sentì | sentid | sentud | MI- |
Terminazzion in -eter
[modifega]Terminazzion in -meter
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -eter → -iss (IPA: /is/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| ameter | ametud | amiss | MI- | |
| meter | metud | miss | MI- | |
| prometer | prometud | promiss | MI- |
Terminazzion in -neter
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -eter → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| aneter | - | aness | MI- | |
| coneter | - | coness | MI- |
Terminazzion in -ider
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ider → -is (IPA: /iz/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| decider | decidud | decis | MI- | |
| divider | dividud | divis | MI- | |
| incider | - | incis | MI- | |
| intrider | - | intris | MI- | |
| recider | - | recis | MI- |
Terminazzion in -inder
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -inder → -iss (IPA: /is/ - MI- ) con ‘na quai ecezzion.
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| rescinder | - | resciss | MI- | |
| scinder | - | sciss | MI- |
Terminazzion in -inger -inguer o -enger
[modifega]Terminazzion in -$inger -$inguer -$enger con $ ≠ r
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -inger /inguer/enger → -int (IPA: /ĩ:t/ - MI- ) con ‘na quai ecezzion
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| depensger | depensgid | depenc | BG+ | |
| distinguer | - | distint | MI- | |
| estinguer | - | estint | MI- | |
| tensger | tensgiud tensgid |
tint tenc |
MI- BG+ |
Terminazzion in -imer
[modifega]Terminazzion in -rimer
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -imer → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| comprimer | - | compress | MI- | |
| oprimer | - | opress | MI- | |
| reprimer | - | repress | MI- | |
| imprimer | - | impress | MI- | |
| esprimer | - | espress | MI- | |
Terminazzion in -dimer
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -imer → -ent (IPA: /ẽ:t/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| redimer | - | redent | MI- |
Terminazzion in -ister
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ister → -istid (IPA: /isti:/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
|---|---|---|---|---|
| assister | assistud | assistid | MI- | |
| esister | esistud | esistid | MI- |
Terminazzion in -oder
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oder → -os (IPA: /ɔz/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| esploder | - | esplos | MI- | |
| roder | - | ros[1] | MI- |
- ↑ de solit se drova "rosegad"
Terminazzion in -olver
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -olver → -olt (IPA: /ɔlt/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| assolver | - | assolt assolud |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -onder
[modifega]Terminazzion in -fonder
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -onder → -us (IPA: /yz/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| fonder | fondud | fus | MI- |
Terminazzion in -$onder con $ ≠ f
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -onder → -ost (IPA: /ɔst/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| rispondere | rispondud | rispost respons |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -order o -orrer
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -order/-orer → -ors (IPA: /ɔrs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| morder | mordud | mors | MI- | |
| ocorrer | ocorrud | ocors | MI- | |
| correr
correr |
corrud
- |
-
cors |
(verbo transitivo)
(verbo intransitrivo) |
MI- |
Terminazzion in -oeu / -oeujer
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- Regolla general (MI- ): -oeu / oeujer → -olt (IPA: /ɔlt/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| toeu | - | tolt toeuj toeud toeult |
MI- MI-(arc.) Br- Br- | |
| distoeu | - | distolt | MI- | |
| regoeujer | - | racolt regolt |
MI- MI-(p.) |
Terminazzion in -oeuder o -oeuver
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oeuder /oeuver → -oss (IPA: /ɔs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| moeuver | movud | - | MI- | |
| moeuves | - | moss | MI- | |
| scoeuder | scodud | scoss | MI- |
Terminazzion in -ofrì
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: (MI- )
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- BG+
Regolla general (MI- ): -ofrì → -ofert (IPA: /u'fɛrt/ - MI- ) di volt de fianch de forme regolar che se usen pu.
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| ofrì ofrì |
- ofrid |
ofert - |
MI- BG+ | |
| sofrì | (sofrid) | sofert | MI- |
Terminazzion in -oprì/-ovrì
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: BG+ MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oprì → -opert (IPA: /u'pɛrt/ - MI- ) di volt de fianch de forme regolar che se usen pu.
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| scoprì descovrì |
(scoprid) descovrid |
scopert descovert |
MI- |
Terminazzion in -omper
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: BG+
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- BG+
Regolla general (MI- ): -omper → -ot (IPA: /ɔt/ - MI- )
Regolla general (BG+ ): -omper → -ot (IPA: /ɔt/ - BG+ ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| romper romper |
- rompid |
rot rot |
MI- |
Terminazzion in -onsger
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -onsger → -ont (IPA: /ũ:t/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| vonsger | vonsgiud | vont vonc |
MI- BG+,MI-(arc.)(p.) |
Terminazzion in -onner
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oner → -ost (IPA: /ɔst/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
|---|---|---|---|---|
| suponer | - | supost suposud |
MI- MI-(arc.) | |
| disponer | - | dispost disposud |
MI- MI-(arc.) | |
| esponer | - | espost esposud |
MI- MI-(arc.) | |
| preponer | - | prepost preposud |
MI- MI-(arc.) | |
| proponer/parponer | - | propost parposud |
MI- MI-(arc.) | |
| suponer | - | supost suposud |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -orsger
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -orsger → -ort (IPA: /ɔrt/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
| Verb
regola -orsger |
Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| acorsges | acorsgiud | acort | MI- | |
| sorsger | sorsgiud | sort[1] | MI- |
- ↑ domà in forma leteraria, de norma a se drova "nassud"
Terminazzion in -orì
[modifega]Squas tucc regolar foeura che on quaivun (varda la tabella chì de sota)
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| morì | - | mort | MI- | |
| dolì | dolud
- |
-
dolsud |
(transititiv)
(intransitiv) |
MI- |
Terminazzion in -ù
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ù → -ot (IPA: /ɔt/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
|---|---|---|---|---|
| condù | - | condot condut |
MI- MI-(arc.) | |
| dedù | - | dedot dedut |
MI- MI-(arc.) | |
| indù | - | indot indut |
MI- MI-(arc.) | |
| introdù | - | introdot introdut |
MI- MI-(arc.) | |
| prodù | - | prodot produt |
MI- MI-(arc.) | |
| redù | - | ridot redut |
MI- MI-(arc.) | |
| sedù | - | sedot sedut |
MI- MI-(arc.) | |
| tradù | - | tradot tradut |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -uder
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -uder → -us (IPA: /yz/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| concluder | concludud | conclus | MI- | |
| deluder | - | delus | MI- | |
| eluder | - | elus | MI- | |
| escluder | - | esclus | MI- | |
| inluder | - | inlus | MI- |
Terminazzion in -ulger
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ulger → -ult (IPA: /ylt/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| indulger | - | indult[1] | MI- |
- ↑ de solit l’usen minga, se drova "havud clemenza"
Terminazzion in -umer
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -umer → -ont (IPA: /ũ:t/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| assumer | assont | MI- | ||
| presumer | presont[1] | MI- |
Terminazzion in -uger
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -uger → -ut (IPA: /yt/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| distruger/destrugà | - | distrut/destrut | MI- |
Terminazzion in -uter
[modifega]A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -uter → -us (IPA: /ys/ - MI- )
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| discuter | - | discuss | MI- |
Alter iregolar particolar
[modifega]| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| estrà | - | estrat | MI- |
- ↑ foeura de l’ambient giuridich se drova "prusmad"
| Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
|---|---|---|---|---|
| coeuser
coeuser |
cosud - |
cot cocc |
MI- BG+,MI-(p.) | |
| dervì | dervid | avert vert |
MI- MI-(p.) | |
| scernì | scernid | scelt | MI- | |
| scriver
scriver |
scrivud - |
scrit screit scricc |
MI- MI-(p.),NO- BG+ | |
| vedé | vedud | vist | MI- | |
| viver | vivud | vissud | MI- | |
| volé | volud | volsud | MI- |
- ↑ i esisten domà in d’on quai dialet
Verbi difetos ch'i gh'hann domà el participi passad
[modifega]In lombard a gh’è di verb che esisten domà in forma de participi passad, la pussee part de lor l’è stada metuda denter domà in di dialet pussee italianizad, soratut in del milanes, adree a la ruzada se la lengua italiana. Per quest, de ‘sti verb chì l’è possibil a fa su domà i temp compost, inveci per i temp sempliz a gh’è bisogn de drovà di alter verb.
| Participi passad del verb difetos |
Verb servibil per i temp sempliz |
Dialet | |
|---|---|---|---|
| aces[1] | pizzà | MI- | |
| adot | tirà in ball, presentà | MI- | |
| aflit | tormentà, tossegà | MI- | |
| assis | setàss | MI- | |
| consont | consumà | MI- | |
| cospers[2] | sbrofà | MI- | |
| contus | macà | MI- | |
| dilet | havégh in del coeur | MI- | |
| fint | fà finta | MI- | |
| intrus | cascià dent a forza, cascià dent de sfros | MI- | |
| prefiss | prefissà | MI- | |
| sciolt | deslenguà | MI- | |
| trafit | infilzà | MI- | |
| rosegad | roder | MI- |
Verb difetos ch'i gh'hann minga el participi passad
[modifega]On quai verb l’è difetos per via de la mancanza del participi passad, che per quest el gh’hà de vesser ciapad de alter verb.
| Verb difetos | Participi passad de drovà al post de quell che ‘l manca |
Dialet | |
|---|---|---|---|
| conquider | conquistad | MI- | |
| incuter | fad vegnì | MI- | |
| rediger | compilad | MI- |